Skogen har seglat upp som ett av de främsta ämnena i medierapporteringen den senaste tiden. Det finns flera faktorer som kan förklara varför frågor kopplat till skogen, skogsbruk och skogsnäring är så omdiskuterat just nu.
Hallå där, Magnus Berg, näringspolitisk chef vid Skogsindustrierna. Skogen är ett hett ämnen i nyheterna och debatten just nu. Hur kommer det sig?
– Det finns flera olika anledningar. En stor bidragande orsak har varit valrörelsen inför EU-valet, där skogens roll har kommit att bli en stor fråga, inte minst i klimatdebatten.
– Flera statliga utredningar och myndigheter jobbar dessutom just nu med att se över mål, regler och politik för skogen. Ett exempel är regeringens nya skogsutredning, som tillsattes i början av året. Som komplement till den har även den aviserade artskyddsutredningen varit föremål för en hel del debatt. Dessutom finns det myndighetsuppdrag att se över hur definitioner för äldre och skyddsvärda skogstyper som tagits fram på EU-nivå ska tolkas, sett till hur svenska skogar ser ut. När regelverk från EU säger en sak om en viss typ av skog, men vars tillämpning ännu inte går att göra i en svensk kontext, så är det en bra grogrund för att olika intressen att försöka sätta sin bild av hur regelverken egentligen borde vara. Det leder i sin tur till ökad debatt.
Läs mer om de olika skogstyperna som ofta nämns i debatten
Något som ofta dyker upp i media handlar om kritik mot enskilda avverkningar av skog. Är avverkningar som görs emot gällande regler ett utbrett problem?
– Det är ytterst skogsägaren som själv beslutar om det ska initieras en avverkning, men det finns formell lagstiftning med krav på anmälan till ansvarig myndighet, skyddsbedömningar, hänsynstaganden och liknande insatser som måste göras innan en avverkning kan ske. För certifierade skogar finns dessutom ytterligare regelverk att följa.
– I all form av skogsbruk måste det göras avvägningar mellan olika intressen. När det rapporteras om kritik mot enskilda avverkningar handlar det inte sällan om att det finns olika uppfattningar, snarare än formella eller konstaterade fel. Det är generellt sett få regelöverträdelser som görs. Det innebär inte att det aldrig begås fel, för det görs och dessa är väldigt viktigt att aktivt jobba med i att första hand minimera och i andra hand att dra lärdomar av, så att det inte sker liknande igen. Men det handlar inte, som det ibland kan uppfattas som, någon systematiskt och överlagd överträdelser av regelverk. För svenskt skogsbruk är långsiktigt stark naturvård nödvändigt för att kunna ha växande och välmående skogar också för kommande generationer.
Läs mer om miljöhänsyn vid avverkning
Hur ser skogsindustrin på debatten om skogens roll och brukande?
– Ett långsiktigt hållbart skogsbruk är helt avgörande för både samhället och vår bransch. Varje dag bedrivs ett omfattande naturvårdsarbete hos våra medlemsföretag. Samtidigt vill branschen göra mer. Som ett led i att beskriva hur vi vill bidra mer till viktiga samhällsmål lanserades Skogsindustrins Framtidsagenda i höstas. Det är en branschgemensam kraftansträngning med definierade löften som vi ska infria till år 2040. Genom den höjer branschen sina ambitioner inom klimat, cirkularitet och biologisk mångfald ytterligare.
Läs mer om Skogsindustrins Framtidsagenda
En bild om ibland ges är att de svenska skogarna håller på att försvinna. Är det korrekt?
– Nej. För att ens kunna bedriva svenskt skogsbruk, måste man se till att ny skog kommer upp efter avverkning. Det är ett lagkrav sedan 1903. Ungefär 70 procent av Sveriges yta är täckt av skog och vi avverkar en yta motsvarande 1 procent av skogen årligen.
– Svenska skogar har haft en remarkabelt god tillväxt sett över ett längre perspektiv. Utvecklingen för svensk skog visar på många positiva tecken – ökat virkesförråd, ökad tillväxt, mer gammal skog och fler lövträd.
– Det finns fortfarande viktiga frågor att hantera, inte minst mot bakgrund av klimatförändringarna, och behov av att utveckla skogsbruksmetoderna ytterligare. Men sammantaget är det inte korrekt att beskriva det som att vi får mindre skog eller att vi skulle få allt mindre gammal skog, tvärtom. Det vi däremot ser, och det tycker jag diskussionen borde handla mer om, är ett behov av att sätta in åtgärder för att på ett hållbart sätt öka tillväxten i skogarna. Det skapar förutsättningar för både nuvarande och kommande generationer att ställa om samhället till förnybart, fossilfritt och cirkulärt.
Läs mer om hur tillväxten i de svenska skogarna kan öka
Ett argument vi ofta hör handlar om att avverkningsnivåerna närmar sig tillväxtnivåerna. Är inte det ett problem?
– Det stämmer att vi har sett ett närmande mellan volymen träd som avverkas och den samlade tillväxten under de senaste åren. Men det är alltså inte tal om att vi får mindre skog.
– Den långsiktiga och positiva utvecklingen med ökad tillväxt har gjorts möjligt av ett aktivt och målmedvetet brukande under årens lopp. Från Skogsindustriernas sida menar vi att det nu är viktigt med en satsning på att stärka tillväxten i de svenska skogarna för framtiden. På så sätt kan skogen binda in mer kol, samtidigt som vi kan nyttja den fossilfria och förnybara råvara som behövs för att klara klimatomställningen, säkerställa en viktig svensk exportkälla och underlätta vardagen för många människor.
