Frågor och svar om svensk skog

Hur stor del av svensk skog brukas?

40,7 miljoner hektar – så stor är den svenska landytan. 70 procent av den utgörs idag av skogsmark, varav omkring 75 procent brukas långsiktigt. Skog är därmed en av Sveriges viktigaste förnybara råvaror. Det tar mellan 60-120 år innan ett träd har vuxit sig stort och kan skördas. Vid avverkning lämnas i genomsnitt 11 procent av arealen kvar som så kallad generell hänsyn.

25 procent av svensk skogsmark är av olika skäl undantagen från skogsbruk. Det kan till exempel vara av miljöhänsyn eller för att marken är improduktiv. 9 procent är svensk skogsmark är formellt skyddad i exempelvis naturreservat.

Ta del av mer statistik om Sveriges skogar

Hur använder skogsnäringen det gröna kretsloppet?

Växande träd tar upp och binder in koldioxid. Koldioxiden lagras vidare i de produkter vi tillverkar av träd, som till exempel hus, möbler, förpackningar, papper och textilier. Det här är produkter som är viktiga i människors vardag och som är viktiga i omställningen från fossilt till förnybart.

Träfibern har kapacitet att återvinnas många gånger. När träfibern till slut är uttjänt kan den tillsammans med restprodukter från skogsbruk och skogsindustri användas som grön bioenergi för uppvärmning, el och drivmedel. Vid förbränning av bioenergi bildas biogen koldioxid, som tas upp på nytt av växande träd. Kretsloppet är slutet. I Sverige planterar vi minst två träd för varje träd vi skördar.

Läs mer om skogsnäringens cirkulära kretslopp

Vad är ett hållbart skogsbruk?

"Med uthålligt skogsbruk menas förvaltning och nyttjande av skog och skogsmark på ett sådant sätt, och i en sådan takt att dess biologiska mångfald, produktivitet, föryngringskapacitet, vitalitet och förmåga att både nu och i framtiden fylla viktiga ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå bevaras, utan att andra ekosystem skadas."

Den här definitionen av hållbart skogsbruk står bland annat FN:s jordbruks- och livsmedelsorgan FAO och det paneuropeiska skogssamarbetet Forest Europe bakom. Definitionen tar sin utgångspunkt i Agenda 2030 som även är utgångspunkten för skogsbruk för en hållbar utveckling i Sverige. 

Hur ser förutsättningarna ut för biologisk mångfald i svensk skog?

Den biologiska månmgfalden är en förutsättning för livskraftiga och välmående skohgar som står väl rustade för klimatförändringar och mer extrema väderförhållanden. Skogsindustriernas utgångspunkt är att skogen ska brukas på ett sätt som gör att både tillväxten och den biologiska mångfalden ökar.

Förutsättningarna för biologisk mångfald i skogen har förbättrats de senaste 30 åren. Till exempel har mängden död ved och andelen gammal skog ökat med 80 procent på mark där det bedrivs skogsbruk. Mängden grova lövträd har också tredubblats.  

Vad har vi för lagar som reglerar skogsbruket?  

Det svenska skogsbruket styrs i första hand av Skogsvårdslagen. Fram till 1993 var det primära syftet med lagen att säkra en uthållig virkesproduktion. Det tydliga fokuset på virkesproduktion resulterade i att den biologiska mångfalden tog skada. Dagens skogsvårdslag lyfter flera värden – såväl produktion som biologisk mångfald och dessutom andra allmänna intressen som till exempel värden för rekreation och friluftsliv. 

Vid sidan av Skogsvårdslagen styr även vissa bestämmelser i miljöbalken hur skogsbruk får bedrivas. 

Är all skog tillåten att avverka?

Nej. Av Sveriges totalt 28 miljoner hektar skogsmark är cirka 25 procent på olika sätt undantagna från skogsbruk. I det som är undantaget ingår exempelvis naturreservat och nationalparker samt frivilliga avsättningar och generell hänsyn i form av att man vid avverkning lämnar 8 – 10 procent av skogen. Generell hänsyn betyder att man till exempel sparar en kantzon, lämnar en träddunge, låter död ved ligga kvar eller röjer fram en igenvuxen torpgrund så att den inte skadas. Så skapas förutsättningar för djur, växter, insekter, svampar, lavar och kulturmiljöer i den brukade skogen.

Det är skogsvårdslagen som reglerar hur och när en skogsägare får avverka. För områden med mycket barrträd, som tall och gran, varierar lägsta tillåtna åldern mellan 45 och 100 år, beroende på var i landet skogen ligger. Bok får föryngringsavverkas tidigast vid 80 år och ek vid 90 år. Efter avverkning måste skogsägaren genom plantering, sådd eller naturlig föryngring se till att ny skog växer upp på platsen. Man måste använda beprövade metoder och trädslag som är lämpliga för platsen.

Källa: Skogsstyrelsen

Varför är det så mycket debatt om skogsbruket just nu? 

Både i Sverige och EU står vi inför viktiga politiska beslut som påverkar skogsbruket. Här finns många olika intressen, många fler än skogsindustrins och skogsägarnas. Det märker vi bland annat på en intensifierad debatt från bland annat miljöorganisationer och att breda medier rapporterar om det. Debatten handlar också om skogens roll för klimatet och skogen som miljö för rekreation och upplevelser. 

Det är viktigt att det som sägs av alla aktörer och deras källor granskas och att olika uppfattningar ges utrymme i debatten på samma villkor eftersom det finns olika tankar kring hur skogen ska göra mest nytta på olika plan.