Brand i skogen

Foto: Ola Kårén Naturvårdsbränning

Nio av tio skogsbränder orsakas av mänsklig påverkan. Ett åsknedslag eller slängd cigarettfimp kan få förödande konsekvenser. Men det finns också tillfällen då elden används för att gynna den biologiska mångfalden.

Historiskt har den svenska skogen brunnit ofta och mycket – beräkningar visar att cirka 1 procent av skogen brann varje år. Med moderna metoder lyckas man idag ofta begränsa elden, och numera brinner i snitt 0,016 procent av den svenska skogen varje år.

Undvik att vistas i en skog som nyligen har brunnit. Det kan fortsätta att brinna djupt nere i jordlagren, och elden kan plötsligt flamma upp igen. Om trädens rötter har brunnit finns det risk att träd plötsligt faller omkull.

Den viktiga branden

Eftersom vissa arter i den svenska skogen är beroende av de stora förändringar som en brand innebär, används ibland kontrollerade naturvårdsbränningar för att gynna skogens biologiska mångfald.

Hur kan vi stå bättre rustade inför kommande skogsbränder?

Skogsnäringen pekar ut fem viktiga åtgärder:

  • Öka det förebyggande arbete och höj beredskapen.
  • Tidig upptäckt avgörande – brandflyget är en nyckelresurs.
  • Agera kraftfullt i början – nyttja lokala helikoptrar och samordna resurserna.
  • Bränder tar sig ofta på nytt. Fullfölj insatsen tills faran är över.
  • Säker och välorganiserad efterbevakning med insatser från flera aktörer

Roll- och ansvarsfördelning vid större skogsbränder

Informationen är sammanställd för att ge media ett stöd i att hitta rätt kontakter.

MSB

Bidrar med förstärkning när kommunens eller regionens egna resurser inte räcker till, exempelvis helikoptrar, skogsbrandsdepåer som bland annat innehåller brandslangar, motorsprutor och terränggående fordon, mobila Rakel-basstationer samt med experter i hur man exempelvis leder stabsarbete, samverkar med olika aktörer, kriskommunicerar eller tar emot internationellt stöd. Samt:

  • Tar fram en nationell lägesbild som delas med berörda aktörer för att kunna fatta faktabaserade beslut.
  • Samordnar och inrikta de berörda aktörernas arbete och kommunikation, på nationell nivå.
  • Mäklar resurser mellan räddningstjänster samt prioriterar MSB:s egna samt internationella resurser.
  • Bidrar dygnet runt med experter och nätverk vid räddningstjänsthändelser via sitt räddningstjänstnätverk.

Skogsstyrelsen

Stödjer bekämpningsarbetet med till exempel kartunderlag, markägarkontakter och utrustning som drönare, slang och pumpar. De kan också bistå med personella resurser och den kunskap och erfarenhet de har om till exempel naturvårdsbränningar. Samt:

  • Samordnar informationsutbytet mellan skogsbruket, MSB och andra myndigheter och aktörer.
  • Informerar markägare och allmänheten om läget.
  • Utför inventeringar och erbjuder stöd och rådgivning till drabbade skogsägare.

Skogforsk

Bidrar med fakta och information till samhället och skogsbruket om skogsbränder baserad på forskning om skogs- och hyggesbränders effekter på mark och vatten, biologisk mångfald och efterföljande föryngringsarbete.

Skogforsk har också en samordnande roll kring skogsnäringens förebyggande arbete för att minska riskerna att oönskade bränder ska uppstå i samband med skogsmaskinsarbete.

SLU

Forskare vid SLU gör vetenskapliga studier av skogsbränders förlopp och följder, för skogsproduktionen såväl som för de skogliga ekosystemen.

Forskare och miljöanalytiker bistår myndigheter med expertkompetens kring brandekologi och brandbeteende och utvecklar metoder för kartering av såväl bränslestruktur som skogsbränder inom ramen för olika myndighetsuppdrag.

Flera kurser vid SLU:s skogliga utbildningsprogram innehåller moment med koppling till skogsbrand.

LRF

Representerar en stor del av landets 330 000 familjeskogsägare.

LRF samordnar kontakter mellan skogsägarföreningarna och verkar via familjeskogsägare och lantbrukare på orten nära civilsamhället för bevakning och släckning.

De bevakar intressen för enskilda familjeskogsägare i kontakter med bland annat myndigheter.

Skogsindustrierna

Samordnar kommunikationsinsatser mellan medlemsföretag, och samordnar branschgemensamma aktiviteter, exempelvis utökade brandriskprognoser.