EU har antagit nya mål för kolsänkan inom markanvändning och skogsbruk. Nu ska lagstiftningen genomföras i Sverige.
Sverige förväntas leverera unionens största kolsänka genom att öka kolinbindningen i skog och mark med 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2030 jämfört med en historisk referensperiod. För att nå det måste Sverige kombinera tillväxt och andra åtgärder i skogen med insatser från andra sektorer i ekonomin.
Totalt innebär den antagna förordningen för markanvändningssektorn (LULUCF) att EU-målet för kolsänkan har höjts med 15 procent – till 310 miljoner ton koldioxid i EU år 2030.
I debatten lyfts ofta att Sverige måste minska avverkningen av skog för att nå det kortsiktiga målet. Skogsindustrierna menar att det är en björntjänst för klimatet och samhället i stort.
I de skogliga konsekvensanalyser, SKA22, som Skogsstyrelsen presenterat ingår scenarioanalyser av hur bl.a. tillväxt, avverkning och kolförrådet kan förväntas utvecklas de närmaste 100 åren givet olika förutsättningar.
Scenarioanalyserna illustrerar hur en kortsiktig ökning av sänkan genom minskad avverkning leder till en långsiktigt lägre sänka. Analysen beaktar heller inte att lägre avverkning i Sverige kommer leda till högre avverkning någon annanstans och/eller användning av fossila produkter istället för förnybara. Man har heller inte på ett relevant sätt kunnat fånga den ökade risken för olika former av skador på skog som brukas mindre aktivt och som håller allt större virkesförråd.
En slutsats som kan dras är därför att ett fortsatt fokus på investeringar i aktivt skogsbruk och integrerade värdekedjor är en viktig komponent i klimatomställningen, samt att ensidiga förslag på kortsiktigt ökad inlagring av kol i träd är fel väg att gå.
Minskad avverkning kan också få allvarliga bredare samhällsekonomiska konsekvenser i form av nedläggningar av industri och förlorade arbetstillfällen.
För Skogsindustrierna är grön tillväxt framtiden. Genom ett tillväxtmål och aktiva skogsbruksåtgärder kan både kolsänkan öka och råvarutillgång för fossilfria produkter för en hållbar klimatomställning möjliggöras. Vi bedömer att en kombination av åtgärder kan ge en tillväxtökning i skogen på 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2030 jämfört med ett scenario utan åtgärder. Det handlar bland annat om:
- Kvävegödsling av skog – kan både ge en relativt stor och snabb ökning av sänkan och genomföras med god miljöhänsyn.
- Minskade viltbetesskador – enligt en beräkning skulle kolsänkan på sikt kunna öka med 12 miljoner ton per år om viltbetesskadorna sänktes till de nivåer som lagts fast som nationella mål för viltförvaltningen.
- Återställning av vissa våtmarker – kan på sikt ge betydande minskningar av växthusgasutsläpp och i många fall också bidra till ökad biologisk mångfald.
- Skogsplantering på oanvänd åkermark och åtgärder för att minska utsläppen från betesmarker, åkermarker och bebyggda marker.
Ett tillväxtmål för skogen ska självklart utformas med omsorg för skogens alla värden, inte minst biologisk mångfald. I Skogsindustrins Framtidsagenda 2040 fastlägger vi löften med höga ambitioner både vad gäller ökad klimatnytta och skogar rikare på biologisk mångfald.
Bäst för klimatet och Sverige är att fortsätta på den inslagna vägen och låta ett aktivt skogsbruk, med omsorg om biologisk mångfald, bidra både till ökad kolinbindning och avkastning i form av jobb och välfärd.
